Betongens styrka växer med olika hastighet

När betongen blandas startar en kemisk process som så småningom ska ge en planerad sluthållfasthet. Denna är oftast bestämd med tanke på kommande belastningar och vilken påverkan från omgivande miljö som konstruktionen kommer att utsättas för.

Alla betongrecept har en ”inbyggd” tillstyvnadstid innan själva hårdnandet kommer igång. Normalt startar detta efter några timmar.

Avkylning under gjutningen fördröjer starten av hårdnandet. Fortsätter avkylningen även i hårdnat tillstånd får betongen en långsam eller mycket lite hållfasthetstillväxt.

Utöver betongreceptet så påverkas betongens hållfasthetstillväxt av ett flertal faktorer som var och en har en avgörande inverkan på hårdnandeförloppet:

För att få önskad hållfasthetstillväxt måste man veta vilka faktorer som är mest styrande och planera gjutningen därefter. Att uppnå rätt hållfasthet är mycket viktigt ur säkerhetssynpunkt. Före gjutningen bör man till exempel planera åtgärder mot avkylning av betongen i både färskt och hårdnat skick. Vid val av betongrecept ska man ta hänsyn till de temperaturer man förväntar i olika delar av konstruktionen. Det blir oftast kallare i hörn, kanter och mot avstängare. Under gjutningen måste man ha kontroll på konstruktionens temperatur. Detta är avgörande för betongens hållfasthetstillväxt, från första timmen och 7-10 dagar framåt.

Kontrollen är mycket viktig och de åtgärder man vidtar påverkar efterföljande arbetsmoment:

Vintertid är det också viktigt att ta reda på när konstruktionen uppnår den kritiska hållfasthetsnivån 5 MP:a. Fryser betongen innan denna hållfasthet uppmätts är det stor risk för bestående låg hållfasthet med skador, eller i värsta fall ras, som följd.

Med god planering finns det stora möjligheter att komma upp i rätt hållfasthet vid önskad tidpunkt. Samspelet mellan betongreceptet och arbetsutförandet avgör om betongens hållfasthetstillväxt ska bli som planerad.

Webbplats utvecklad av Trinax AB