När uppstår plastiska krympsprickor

När uppstår plastiska krympsprickor?

Oavsett årstid så finns det alltid en risk för plastiska krympsprickor. Avgörande är hur mycket vatten som avgår ur betongen och hur snabbt.

Detta styrs främst av skillnaden mellan temperatur och fuktighet i betongmassan och luften.

De första timmarna i härdningsprocessen kommer igång är allt vatten obundet. Därför är det viktigt att täcka betongytan så att vattnet hindras från att avgå för hastigt.

Kyla, värme, solstrålning och blåst för att betongytan svalnar, alternativt värms upp. Blåser det blir vattenförlusten ännu kraftigare. Värmen och vattnet blåser då helt enkelt bort från betongytan och risken för sprickor ökar ytterligare. Är betongen varmare än luften vill värmen flöda ut för att uppnå temperaturutjämning med luften.

Värmeavgång har oftast ett snabbare förlopp än värmetillförsel, därför att betongmassan tar längre tid att värma än att kyla. Risken för sprickbildning finns alltid, men sprickorna har olika karaktär beroende på om orsaken är värmeavgång, värmetillförsel eller skillnader i luftfuktigheten.

Det idealiska förhållandet är att betongmassan och luften har samma temperatur*) och att det är vindstilla. Luftfuktigheten bör också vara relativt hög. Då råder jämvikt och betongens naturliga härdningsprocess stört inte nämnvärt.

Tyvärr inträffar detta sällan i verkligheten. Varje enskild gjutning måste därför behandlas individuellt och anpassas till de förhållanden som råder vid gjutningstillfället.

*)Betongmassans temperatur bör dock sällan understiga +15°C på grund av att härdningsförloppet då kan bli för utdraget.
 

Beräkna värmeflödet med Hett97

Stora temperaturskillnader kan ge mycket snabbt värme- och vattenavgång ur betongmassan, vilket för att betongen krymper och spricker. I extrema fall kan sprickorna bli genomgående.

Planering och noggranna förberedelser är helt avgörande för gjutresultatet.

Det råder aldrig samma förutsättningar vid olika gjutningstillfällen. Förhållanden kan variera kraftigt till och med under pågående gjutning, beroende på exempelvis väderomslag.

Värmeflödet direkt efter gjutning kan beräknas i programmet Hett97. Det är i första hand avsett för att se temperatur. Och hållfasthetsutveckling i nygjuten betong. Men det finns också goda möjligheter att beräkna värmeflödet i betongmassans tidiga skede.

Presentationerna, ”Värmeflödet över ränder” och ”Värmekartan”, är speciellt lämpliga att använda. Hur det ser ut ser du på diagrammen på sid 4.

”Värmeflödet över ränder” (W/(kvadratmeter) visar med viklken hastighet värmen flödar ut eller in i den färska betongen de första timmarna efter gjutning. Det är då som risken för plastiska krympsprickor är som störst.

Figurerna visar att värmeflödet kan bli hastigt under de första timmarna när det är sr temperaturskillnad mellan luft och betongmassa. Täcks betongen med värmeisolerande täckning direkt efter gjutning kan värmeflödet stoppas vilket den undre figuren på sidan fyra tydligt visar.

Fuktavgång sker även vid stationära temperaturförhållanden. Det kan dock inte beräknas i Hett97.
 

Håll koll på de första viktiga timmarna!

Diagrammen här bredvid visar en 150 mm tjock betongplatta på mark.

Det övre diagrammet visar betongmassans värmeflöde utan täckning. Värmen flödar ur betongen och drar med sig det obundna vattnet ut ur betongmassan. Stor risk för sprickor!

Det undre diagrammet visar samma betongmassa när den har täckts med värmeisolerande matta som är utlagd 15 minuter efter gjutningen. Både värmen och vattnet stannar kvar kvar i betongen.
Exempel är framräknade med hjälp av programmet Hett97.

Webbplats utvecklad av Trinax AB